|
Den 20 mars hölls Klimatforum i Stockholm. Elisabeth Edsjö har skrivit ihop ett referat från forumet. Alla var överens om att man måste minska trafikmängderna men ändå satsas det på till exempel Förbifart Stockholm.
Anteckningar från
Naturvårdsverkets och Trafikverkets
KLIMATFORUM 2013
20 mars i Folkets Hus, Stockholm
Ca 800 deltagare.
Utanför Folkets Hus delade Nätverket Stoppa Förbifart Stockholm ut flygblad. Ett av dem, "Klimatansvar kräver handling", visade kurvan från Trafikverkets kapacitetsutredning där det är uppenbart att mål för CO2-utsläpp till 2030 och 2050 och beslutade åtgärder är oförenliga. Det togs emot med intresse. (Se bilaga). Denna kurva återkom i föredragningen från Trafikverket.
Min sammanfattning:
Det är skrämmande att teori och praktik kan vara så motstridiga inom svensk klimat- och transportpolitik. Under forumet fick vi höra flera olika talare säga att det är nödvändigt att omgående (senast 2015) börja minska utsläppen drastiskt inom transportsektorn, om vi ska ha en teknisk chans att nå klimatmålen. Samtidigt pågår förberedelserna för fullt för byggandet av Förbifart Stockholm och andra motorleder runt Stockholm. Förbifart Stockholm kommer, om den byggs, inte att kunna tas i bruk förrän en bra bit in på 2020-talet. När någon av de unga deltagarna ifrågasatte Förbifart Stockholm, utbröt en spontan applåder från en stor del av deltagarna.
För den som vill ha en utförligare genomgång av forumet finns denna länk där de flesta talares bilder är med: http://www.naturvardsverket.se/klimatforum
Ur programmet
Miljöminister Lena Ek tyckte att det var kul att Naturvårdsverket och Trafikverket kunnat ordna denna dag tillsammans, men var lessen över att ungdomar drabbas av klimatdepression. Vi måste istället se till vad som kan göras nu, menade hon. "KLIMAT måste bli en folkrörelse!" (Det rimmade illa med att deltagaravgiften var så hög att de flesta "folkrörelser" var utestängda.)
Håkan Johansson, klimatansvarig på Trafikverket. Vi kan klara klimatmålen inom transportsektorn (80% minskning av CO2eq. utsläppen till 2030, 100% till 2050) om vi använder en mängd olika medel. Men de behöver sättas in väldigt snabbt. Dörren håller på att glida igen. Håkan Johansson visade i stort sett samma kurva som på flygbladet från Nätverket Stoppa Förbifart Stockholm.
Mats Björsell, klimatexpert på Naturvårdsverket. Innan man bygger en ny stor väg måste man fråga sig om man kan göra på något annat sätt. Trafikverkets direktiv är tvetydiga: man ska öka kapaciteten på vägarna samtidigt som klimatmålen ska nås?! Kostnaderna för att nå klimatmålen innebär stora investeringar i början, men är mycket lönsamt på längre sikt. Det går att nå nollutsläpp till 2050 och problemet är inte teknik eller ekonomi.
Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre. Vi går nu från långsamma till abrupta globala miljöförändringar på de flesta områden. Det vetenskapliga läget är uppdaterat och polletten har trillat ned även hos världens mäktigaste män. Extrema väderhändelser på jorden har ökat sin andel av registrerade väderhändelser från 1% 1950 till 14% 2011. Det är akut bråttom enligt Rockström. Om vi vänder kurvan 2015 måste vi minska utsläppen med 6% per år. Det är fortfarande tekniskt möjligt. Väntar vi ända till 2020 krävs det mycket stora utsläppsminskningar per år.
Maria Åström, professor i design, Chalmers tekniska högskola. Det byggs ett nytt Malmö om dagen i världen. 30% av stadsinvånarna bor i slum. Man arbetar efter linjära, stela system för försörjning, omhändertagande av avfall m m. Det fungerar inte bra. Vi måste hitta modeller för mer självförsörjande lokala enheter, cirkulära system. Exempel från Kenya.
Enrique Penalosa, urban strategist och f d borgmästare i Bogotá, Colombia Penalosa framträdde på en skärm direkt från Bogotá. Han beskrev hur man fört ett krig för att få bort bilar från trottoarerna och återerövra vägar och gator för gående och cyklar. Det är en politisk kamp och inte en fråga om vetenskap. Rätt lokalisering av bebyggelse är det centrala för ett hållbart samhälle. Fel lokalisering innebär att det går åt mycket energi i onödan i 100-tals år. Privat markägande tvingar ut bebyggelsen. Staden bör äga marken. ... Medel mot biltrafik är framförallt parkeringsrestriktioner." Parking is not a constitutional right". I Bogotá har man infört ett avancerat Bus Rapid Transport system, bussar på egna banor/filer, med bekväma och skyddade stationer/hållplatser. Mycket snabba, hög kapacitet. TransMileno tar 47 000 passagerare/ tim i varje riktning.
Några slagord från Penalosa (fritt tolkade): "En väg med trafikköer utan separata bussfiler är mycket odemokratiskt." "Vägarna tillhör inte bilisterna mer än de tillhör barnen". Breda, säkra körfält för cyklar - enkelriktade, rymliga, skyddade gångbanor, det är tecken på demokrati. En rättighet! Bilisterna skyddas på alla upptänkliga sätt från att skadas eller dödas. Det måste även gälla cyklister och fotgängare. Nu finns det 70 km cykelhighways i Bogota.
Sören Bergerland, Vd för Karlstadbuss. Valspråk: I Karlstad är det enkelt att leva utan bil. Viktigt att vi fokuserar på hur vi bygger våra städer, precis som Penalosa sa. Dragningen av buss/kollektivtrafik-linjer måste vara effektiv, så rak som möjligt. Bygg från början så att kollektivtrafiken fungerar. I Karlstad planeras en central kollektivtrafiklinje som binder ihop alla delar av staden på ett effektivt sätt, ibland rakt igenom bostadsområden på egen bana. Hållplatser får delvis nya namn. Linjen beräknas klar inom 5 till 10 år.
Åsa Wilske, Göteborgs hamn, The Port of Scandinavia pläderade för många små kliv för att uppnå klimatmålen. I Göteborgs hamn går en mängd tåg ut och in i hamnen varje dag. Godset ska ut i landet. Idag finns ca 35 tågterminaler i inlandet för att klara detta. 800 lastbilar undviks och man sparar ca 61 000 ton CO2eq. per år. Lastbilarna görs effektivare (längre), nästa generation containerfartyg tar 18 000 containrar motsvarande 6 000 lastbilar eller 111 miljoner par skor.
Magnus Jäderberg, Godstrafik i Göteborgs Stad Godstrafik måste behandlas som ett trafikslag för sig. Det behövs godsstrategi, godsnätverk och system för stadsleveranser. Målet i Göteborg är att minimera godstrafiken i innerstan efter kl 10. En lösning är minilastbilståg, små smidiga dragbilar med många små vagnar. Ett exempel finns redan. Små och medelstora företag ska med i lösningen. De stora företagen har i regel redan löst detta själva. Vinster: minskad trängsel, ökad trafiksäkerhet, minskade störningar.
Jonas Åkerman, forskningsledare KTH
Hur långt räcker det att förbättra fordon och drivmedel när det gäller att uppnå klimatmålen? Direkta utsläpp från inrikes trafik är 20 milj. ton CO2eq. Kortväga personbil är den överlägset största utsläppskällan.
Direkta utsläpp, internationellt är 10,5 milj. ton CO2eq. Internationellt flyg (8 milj. ton) störst och internationell sjötransport (2,5 milj. ton). Kortväga personbiltransporter minskar sina utsläpp medan lastbil ökar, internationellt flyg och internationella sjötransporter ökar. De internationella transportsystemen betalar också minst för sina utsläpp. De indirekta utsläppen för transporter: bränsleproduktion, fordonstillverkning, underhåll och infrastruktur, släpper ut 4 - 10 milj. ton CO2eq.
Bränsleceller - etanol - laddhybrid: uppfattningen om vilken teknik som ska lösa klimatproblemet skiftar snabbt. De direkta utsläppen ger stora skillnader, men om man ser till livscykeln och tar med tillverkning, underhåll och bränsleproduktion blir skillnaderna betydligt mindre. Det krävs mycket höga bränslekostnader för att priset för en laddhybrid "ska gå runt". Ca 44 kr/liter för 5 års återbetalningstid, om man inte lägger in bilsubventioner.
Möjlig minskning av personbilstrafikens CO2-utsläpp med hjälp av elbilar (inkl laddhybrider) till 2020: 0 - 1%, till 2030: 8 -18%. Bioenergi gör störst nytta om man använder det för att ersätta kol i kraftverk istället för att producera drivmedel för transportsektorn. 1/3 biodrivmedel till bränsle är rimligt.
Några av Åkermans slutsatser om hur tvågradersmålet ska nås: Effektivare teknik och förnybara drivmedel är viktiga, men de räcker inte. De tre gökungarna flyget, sjöfarten och lastbilstransporterna kan inte fortsätta att växa. Det behövs ett helt paket av styrmedel. Låt inte det bästa bli det godas fiende, våga införa "provisoriska" styrmedel.
Push Sverige. En plattform för unga, som vill ha ett hållbart samhälle, presenterade sin syn med en teaterpjäs om situationen 2030. Där gjordes tillbakablickar på ett samhälle (ca 2010 - tal) som de hört talas där man fick köra bil på Hornsgatan och i innerstan! Och planerade en ny motorväg runt Stockholm! Deras vision är: 100% förnybara drivmedel, satsningar på kollektivtrafik, cykelsatsningar, smartare bilanvändning. Mats Jäderskog beskrev Skjutsgruppen, som delar bilar på nätet.
Svante Axelsson, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen Vi blir inte lyckligare av mer utsläpp. Vi behöver en befrielserörelse från utsläpp. Det finns en omställningsrörelse i Sverige som går ut på att bygga om kök. 16 miljarder kronor varje år i ROT-pengar och minst 16 till i privata pengar. Tänk om de kunde användas för att bygga solceller, järnvägar och annan smart teknik. Det finns andra pengar också. T ex våra pensionsfonder. Regeringen kunde ge ut statliga klimatobligationer för viktiga investeringar
Antecknat av Elisabeth Edsjö
|
